Här kommer en till skivrecension, woho.
Tack vare spotify kan man lyssna på musik utan att behöva ladda ner eller köpa musiken. Fantastiskt för oss som gillar att lyssna på musik, dock inte så vinstgivande för musikerna. Men vem bryr sig revolutionen kommer snart.
I alla fall när jag var inne spotify och började på min mars-spellista så kom det reklam för det nya popundrets Ke$ha´s album. Hon är en liten tjej som spelar G. Alla texter handlar om att vara full. Okej det är kul att vara full, men det är inte så intressant. Jag blev direkt provocerad av att lyssna på det här albumet. Det r lite konstigt eftersom flera andra har gjort dåliga låtar om att festa till och med (det känns lite jobbigt att erkänna det) Rihanna. Kan vara för att Ke$ha ser ut att vara ungefär fjorton år. Hon kommer säkert från en rik familj i en sån där äcklig förort.
Nu läste jag på wikipedia att det inte var så utom tvärtom, hon var till och med fattig. Pinsamt för mig.
Okej, vi kör på ett annat spår. Hela albumet var totalt smaklöst på alla sätt. Skivomslaget var fult till att börja med. Sen var musiken helt värdelös och ful, en sönderproducerad kvarleva av de senaste tre årens storbolags pop. Det finns inget nytt eller spännande med den här skivan. Tänk dig att du tuggar på förra söndagens fläskkotlett medan ett barn skriker i ditt öra och det var precis det du gjorde förra veckan vid samma tid. Så känner jag mig när jag lyssnar på hennes autotunade gnäll om skor, sprit och män.
Eftersom jag har gått in i en revolutionär period i mitt liv så måste jag också nämna klasskampen. Ke$ha är defenetivt kontrarevolutionär. Hon är en produkt av de giriga gamar som styr världens ekonomi från jordens fettmecka USA. Efter revolutionen skulle man införa en institution som bestämde vilken musik som skulle få släppas och skulle sånt skräp rensas bort.
Stoppa valfriheten!
